Kan man känna mer lycka än när man ligger på BB, natten/dagen efter man fått barn. Stunden efter ungen är utklämd.
När man ligger i den förbannat osköna sängen med sin lilla lilla mini människa som är helt perfekt precis som den är.. Kärlek.
Man har en sån underbar känsla i kroppen så att det känns som att hjärtat krampar. En helt ofattbar kärlek börjar växa.
Visst fan gör livmodern en volt av längtan alla mammor, ni som vet, avundsjuka på dom som är där just nu.
För det är ju helt jävla underbart.
Det finns inget som slår den adernalinkicken.
Adernalinkicken av kärlek.
Tänk om den stunden kunde vara för evigt. Typ 2 år eller så ;)
Att bli förälder är kärlek, äkta kärlek.
Miljoners grattiskramar till min älskade vän Jenny.
Och till pappa Totte förstås.
Välkommen till världen vackraste Anton!
Peace Love
onsdag 8 december 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
men OJ det där måste vara Pontus va ?!
Nee de är ju Anton :)
herreguuud vad lika :D Såå söt !
Skicka en kommentar